Hur glad blir man inte?

Varje gång jag ska lämna ifrån mig en valp hoppas jag så innerligt att valpen ska få det bra och att valpköparen blir nöjd med valpen.

Det här mejlet kom från Mollys ägare Vivian.

Hei Jonna!!

Dette er helt otroligt! Molly har gått i koppel från førsta forsøk! Jag har hatt flere valpar och det har alltid varit protest och dom har satt seg ned och strittat imot. 

Vet du hva annat hon har lært seg....når hon får sin mat så ber jag henne sitta och hon sitter! 

Dette er helt ufattelig Jonna,dette lille vesenet, verken John Arne eller jag har upplevd nogot lignande tidligare!

I dag har Caro varit med John Arne på hans andra jobb,han selger ved och Molly och jag har varit tilsammans . Veterinæren sa til meg at Molly skal inte vara tilsammans med Caro hela tiden for Caro hjelper henne och beskytter henne. Molly må också lære seg at takla verden ensam....

Så Molly och jag har åkt bil,gått promenad i koppel och varit i parken och treffat andre små hundar. 

Från førsta natten har hon lagt i eget bur som står helt inntil Caro och det har inte kommet så mycket som et pip från henne i bilen er hon också helt lugn.

Jag elskar den hunden Jonna.

Hon er sååååå tuff,kastar seg efter Caro och løper i hundra rundt hela tregården.

Hon har allereda fått sin egen plass i sofakroken

Ha det bra Jonna .

Klem fra oss

/Jonna